Onsdagstjänst

Vi försöker gå upp vid halv åtta varje dag, så även idag. Vi börjar med en iskaffe.

Generellt när man går i tjänsten här så har man inte bokat med någon innan. Om det inte är så att man tänkte gå på återbesök eller studier. Annars går man till möte för tjänst och brodern som är ansvarig parar ihop oss två och två. Imorse klockan nio stod vi beredda. Kvart över nio har de flesta kommit. Men så kan det vara ibland och det gick ingen nöd på oss. Vädret var helt okej för tjänst, det var mulet men oerhört fuktigt. Det rann om oss trots att vi rörde oss långsamt. Det nya vi upplever här är att det blir så svettigt att det rinner om benen, det ännu nyare vi upplever är att det inte stör oss.

Dagens distrikt var uppe i en liten by utan asfalterade vägar så det är tur att några av vännerna har fyrhjulsdrivna rejäla bilar. Tur och tur. Det är just därför de har sådana bilar! Trots bra transportmedel fick vi ändå gå en lång bit för att komma in till ett hus, till och med korsa en liten flod! I byn fick vi uppleva en hel del. Vad sägs om en husdjursapa, väldigt enkla hus, vacker utsikt och många trevliga samtal både med de besökta och våra vänner. Leila tyckte att jag skulle ha paraply när solen tittade fram så hon höll sitt paraply över mig. Rätt högt upp för en liten japansk syster...

Väl åter i civilisationen åt vi lunch tillsammans med våra tjänstekamrater på Pizza Hut. Kota Kinabalu är verkligen en kontrasternas stad...

/Jessica