Finnar som blev missionärer i Thailand

Vi hade en väldans härlig grillkväll på en av Samuis många kullar. Närmare bestämt hemma hos det finska par som vi träffade här.

Dom kom till Thailand på eget initiativ för att tjäna här som pionjärer för nio år sedan. Sedan dess har dom tjänat på ett par olika platser i landet. För några år sedan fick dom frågan att börja som pionjärer med särskilt uppdrag, och då dom är utlänningar som tjänar i behovsland så har den statusen nyligen bytts till missionärer (som vi skrivit om tidigare).

Dom har tagit sig an den tuffa utmaningen att lära sig thai, alfabetet ser ytterst konstigt och sirkligt ut och liksom kinesiskan så har thai olika toner, tror kinesiskan har tre(?), thai har fem! Och vi är så imponerade över att dom inte bara kört igång och sen slutat efter ett litet tag utan att dom hållit ut med språket och landet i nio år. Det får man väl säga är stora bevis på självuppoffring och kärlek till sin nästa.

Någon kanske tänker att thailand är en drömplats att vara missionär på. Men så är det nog inte. Det är en sak att som vi ha några semesterdagar och ledigt gå runt i shorts/tshirts, svalka oss i havet och utbyta ett par engelska turistmeningar. Men att gå i tjänsten här 140 timmar i månaden på thai, i den här värmen, vara 1-2 äldste i församlingen och dessutom träna en hel församling i nya uppgifter, där lyfter vi på hatten och säger wow. Någon sa till mig någon gång att finnar är dom som stannar längst på sina missionärsuppdrag, dom ger inte upp, och det stämmer säkert.

Deras hem var en enkel stuga på ett berg, ett rum med kokvrå, fantastisk utsikt över land och hav (se bild från balkongen) och en egenhändigt ihopsnickrad, ja ni gissar rätt, bastu (se bilder).

Idag har jag varit runt på motorcykeln och förberett/kollat/förhandlat/handlat för morgondagens avresa, (fick en trevlig bild från en bergstopp). 5.45 imorgon bitti börjar vi den första av morgondagens 6 transporter för att ta oss till sammankomsten i malaysia. Det ska bli lajbans med sammankomst, framförallt när vi hört så många höja årets upplaga till skyarna...

/Björn