Aprilkampanjen i Filippinerna påverkar och inspirerar.

Sista dagarna på Flippinerna tillbringade vi med en lokal familj som upplät ett rum åt oss. Jättekul att lära känna dom och lite grann av det lokala livet.

Ni kanske har läst om Filippinerna i senaste fattigdomsvakttornet. Om jag minns rätt så kämpar 1/3 av befolkningen sig fram på under 1,5 dollar per dag, hemskt. Våra vänner är förstås inbegripna i de här siffrorna och många sliter hårt.

Med såna omständigheter är det kanske lätt tänkt att arbete och liknande får ta överhanden över det andliga, men icke! För våra vänner betyder det mycket att till exempel avstå från att arbeta när det är möte och tjänst eftersom det kan resultera i ett mål mat mindre den dagen eller att man får gå många kilometer i hettan till och från mötet för att buss är för dyrt. Det är uppoffring i sin fullaste betydelse.

Något som jag tänker på nästan varje timma senaste dagarna är en liten konversation vi hade med familjen om den globala aprilsatsningen. Jag berättade lite stolt att vi hört att över 40% av förkunnarna i Sverige var hjälpisar i april.
Pappan i familjen tittade lite frågande på mig och uttryckte nåt i stil med.
- Det var tråkigt att höra.
Jag trodde vi missförstått varann så jag frågade hur det gått i Filippinerna i april. Han svarade
-Vi har inte fått några siffror för hela landet än. Men i vår församling så var det i princip varje döpt förkunnare som var pionjär eller hjälppionjär i april. Några oregelbundna blev nekade sin ansökan så jag tror vi slutade på 90% i församlingen.

Här sitter mannen framför mig och säger att 90% av församlingen var hjälpis eller pionjärer i april, i ett av asiens fattigaste länder. Helt otroligt!

I övrigt är vi tillbaka nu i Kota Kinabalu, vi kom hem trots lite flygtrassel som vi skrev om tidigare. Jag har också fått tillbaka mitt mastercard från bank islam vilket gör allt lite lättare. Igår överraskade Jessica med att köpa hem en mögelost och goda importerade chips från en specialbutik. Två matvaror som jag uppskattar och saknat lite grann...

Strax kommer en lokal kinesisk familj från församlingen hit på lite kycklingcurry, eventuellt får de också pröva vårt lilla medtagna förråd av svensk saltlakrits.
/Björn